Ett projekt av

Gabriele Della Pepa + Andrea Elena Febres Medina + Caterina Ghio + Francesca Granzotto + Paola Rondi + Elena Stefani
@Density Design, Final Synthesis Design Studio, Januari 2020

UTGÅNGSPUNKT

Hur sprids visuell fel- och desinformation?

Under 2000-talet har många bildredigeringsprogram blivit tillgängliga. Tid, pengar och färdighet är inte längre hinder: vem som helst kan enkelt lära sig göra övertygande bilder. Dessutom är bilder nära förknippade med information nu för tiden. Tidningsartiklar och inlägg på sociala medier innehåller bilder som fångar läsarens uppmärksamhet.
Detta leder till att visuell fel- och desinformation kan spridas genom nyhetskällor online och sociala nätverk oftare och på ett mer övertygande sätt. Det är inte ovanligt att se material som manipulerats för att exploatera människors uppfattningar eller påverka deras beslut och agerande. Ett exempel som orsakade stor social skada var Trumps kontroversiella utspel med kartan och orkanen Dorian:

Efter att ha fått kritik för att felaktigt ha gått ut med varningar om att orkanen Dorian kunde dra in över Alabama — även efter att statliga meteorologer nekat till att så var fallet — höll president Donald Trump under onsdagen upp en karta som någon verkar ha ritat en svart linje ritad på så att det skulle se ut som att han haft rätt hela tiden. [...] Kartan han visade hade ett tillskott som inte fanns med på den som hade spridits av National Hurricane Center: något som såg ut att vara en halvcirkel som ritats dit på ”osäkerhetsområdet” som visade orkanens möjliga bana, ett område som i och med tillskottet nådde Alabama. [...] Det är emot federal lag att medvetet utfärda eller offentliggöra falska väderprognoser som felaktigt utges representera en officiell prognos utfärdad av myndigheter såsom National Weather Service och National Hurricane Center.

President Donald Trump, Vita huset i Washington, 4 sept 2019. @Jonathan Ernst/Reuters.

Hela artikeln finns att läsa här

Manipulerade bilder kan förvränga och påverka människors åsikter och minne. Även när manipulerade bilder avslöjas och rättas har den felaktiga bilden oftast fått större spridning än rättningen, och folk får inte se den rätta kontexten.

Nyanser av visuella bluffar

Alla visuella bluffar skapas inte med samma avsikt, men de gör ändå samma typ av skada. Och även om många tror att photoshoppade bilder är det stora problemet så finns det andra, mer subtila metoder för att manipulera.
Felinformation uppstår när falsk information sprids omedvetet. Desinformation är falsk information som medvetet skapats med syftet att vilseleda människor. Begreppet ”fejk” motsvarar heller inte hur komplicerade dessa fenomen är. För att begripa vad som pågår måste vi bryta ner det hela till tre typer av fel- och desinformation:

Felaktigt textsatta bilder — Riktiga men missvisande bilder med texter som ger en felaktig beskrivning av deras sammanhang, ursprung och innebörd.

Manipulerade bilder — De huvudsakliga elementen är sanna, men vissa detaljer har lagts till eller tagits bort för att ändra bildens innebörd.

Beskurna bilder — Bilder som beskurits för att ändra deras ursprungliga innebörd och sanna kontext.

HUVUDÄMNEN

Hur uppfattar vi visuell information online?

Huruvida vi tror på informationen vi stöter på online beror delvis på vårt perspektiv. För att kunna spara både tid och kraft bearbetar vi fakta utifrån sociala ledtrådar. Aspekter som rykte, förväntningar, vem som delat ett inlägg och antalet likes det fått – allt detta påverkar hur vi bedömer information.

Vem som publicerat informationen och var är också nyckelfaktorer som påverkar vems innehåll man kan lita på. Folk tenderar att anta att nyhetsorganisationer är mer trovärdiga än personer som delar saker på sociala medier, till exempel. Dessutom tenderar vi att tro på information om andra också gör det.

FOMO, ”fear of missing out” (rädslan att missa något) och den så kallade ”bandwagoneffekten” kan få folk att tänka ”Om andra gillar det här så borde jag också göra det”. Detta kan leda till att människor delar information utan att undersöka vad den handlar om eller om uppgifterna är trovärdiga.

"Digital medialitteracitet" innebär att kunna identifiera faktorer i onlineinformation såsom vem som skapat och vem som delar den, samt att applicera denna kunskap för att kunna avgöra om informationen är trovärdig. Att förstå hur digitala bilder och videor kan redigeras är också en aspekt av digital medialitteracitet.

Vår inställning till olika frågor spelar också roll. Folk är mer benägna att tro på information som bekräftar deras tidigare uppfattningar, framförallt när det gäller politik och aktuella händelser.

VAD ÄR SYFTET

Vad som kan göras för att minska skadan som visuella bluffar kan orsaka

Huvudsyftet med dubbelkollsquizen är att visa hur svårt det är att se om en bild är tillförlitlig eller inte. Projektet visar också varför varje bild måste granskas vad gäller innehåll och sammanhang. Om folk inte är på sin vakt när de är online kan de omedvetet sprida desinformation och felaktig information.

Vi spelar alla en viktig roll i systemet ring visuell information. Närhelst vi passivt accepterar information — genom att till exempel dela ett inlägg, en bild eller video utan att granska eller ifrågasätta den — löper vi risk att vidarebefordra innehåll som är osant eller vilseledande.

Vi har alla ett ansvar att granska det vi ser online. Dubbelkollsspelet förespråkar att det bästa vi kan göra för att öka digital medialitteracitet och minska skadan som orsakas av fel- och desinformation är att satsa på utbildning.

Spelifiering — att använda spelliknande upplägg för att uppmuntra folk att interagera med frågor som inte har med spel att göra — används här för att föra fram detta budskap. Genom att gå igenom quizet kan folk testa sina förmågor och få en aktiv förståelse för ämnets komplexitet.

NYBÖRJARPAKET

Användbara verktyg för att bekämpa visuella bluffar

Data

Fel-och desinformation online är något som utvecklats i takt med sociala medier. Nuförtiden använder både många unga och vuxna dessa kanaler som sin enda nyhetskälla, vilket bidrar till att des- och felinformation sprids. Under designprocessens första fas utforskade vi vilka plattformar som används mest i olika delar av världen. Om du vill veta mer om vilka som är de mest inflytelserika sociala nätverken på olika platser i världen kan du besöka vår hemsida:

Sociala nätverk efter kulturella regioner

Det är mer sannolikt att visuell information om politik och aktuella händelser leder till konfirmeringsbias — vilket är anledningen till att vi är mer villiga att tro på något som stöder vår uppfattning. När det gäller stora, globala händelser som många känner till får visuell desinformation större spridning. Se vårt förhandsgranskningsprojekt för att få en bättre uppfattning om detta:

Att se är att tro
Sök på Google och se om du kan se vilka fejkbilder kopplade till händelser under de senaste sex åren som sedan avslöjats som bluff och hur många gånger det skett.

Vanliga frågor och tips

— Vilket är det mest lättanvända verktyget för att bekräfta en bilds ursprungskälla?
Reverse Image Search — Verktyget för omvänd bildsökning låter dig använda en bild för att hitta relaterade eller liknande bilder, samt webbplatserna som de ligger på. Du kan öppna alla tillgängliga länkar och söka efter ursprungskällan.

— Finns det någon hemsida där jag kan se andra exempel på visuell fel- och desinformation?
Ja, sidan som använts mest i det här projektet är Snopes.com, en oberoende publicerings- och faktagranskningsresurs.

— Var hittar jag mer om de olika typerna av visuell fel- och desinformation?
Om du vill veta mer om ämnet kan du läsa artikeln "Fake news. It’s complicated" av Claire Wardle. Artikeln går igenom de olika typerna av fabricerat innehåll, varför de skapas och hur de sprids.

— Har några studier gjorts gällande människors förmåga att upptäcka visuell fel- och desinformation?
Ja, framförallt den skriven av Cuihua Shen, Mona Kasra, Wenjing Pan Grace A. Bassett, Yining Malloch och James F O’Brien:
"Fake images: The effects of source, intermediary, and digital media literacy on contextual assessment of image credibility online".

— Var hittar jag källorna till bilderna som använts i det här projektet?
Du kan ladda ner detta dataset för att få en lista över de artiklar som vi hämtat bilderna från.